Det är ledsamt när man ser att människor i ens närhet inte mår bra. Och ändå ledsammare är det när man försöker hjälpa dem och de inte lyssnar till de goda råd som man kommer med. För stunden håller de med och säger att de ska följa råden, bara för att i nästa stund strunta blankt i dem för att de vill gå sin egen väg 😦

Tänk så mycket smartare vi skulle vara om vi kunde ta till oss erfarenheten av andra människor som redan har trampat samma stigar, gått i samma fällor och fallit i samma gropar. Det skulle spara så mycket energi för alla inblandade.  Men tydligen är vi inte där ännu. Och det gör ont att inse 😦