Månad: juli 2019

Bilder berättar

old-camera-1379445539HQh

Vi är inte många kvar som har brukat en sådan här spis, och ska sanningen fram så är det troligtvis ännu färre som kan få eld i den. Men en gång i tiden var den en revolution som förde mänskligheten framåt. Och den blev så småningom var mans egendom. I alla fall om du hade tillgång till en bostad.

Under rubriken ”Bilder berättar” kan du läsa om ett foto från vedspisens tid.

Annonser

Tuff höst väntar

razer-blade-15-gallery08

För ungefär två veckor sedan lämnade jag in min arbetslaptop för reparation. Jag tänkte att det skulle ju passa bra att få den lagad under semestern och det var ju först då som jag egentligen kunde ta lite ledigt från arbetet som sådant. Då hade ju de flesta andra också semester 🙂

Under gårdagen fick jag beskedet att det skulle kosta 5 700 kronor att reparera datorn. Alltså 5 700 för att byta display på en 2,5 år gammal dator 😦

Hur är det bara möjligt? Det är ju i princip samma kostnad som att skaffa sig en ny dator. Något som reparatören också höll med om. Jag har svårt att förstå mig på det här slit-och-släng-samhället. Det är ju inte det att det är jag som betalar i det här fallet, men man är ju ändå kostnadsmedveten 😦

Nu står jag, eller egentligen min arbetsgivare inför ett val, reparera eller köp nytt. Det tar tid att få besked om detta eftersom det är semestertider. Och oavsett val så kommer det att ta tid att komma igång igen, för utan dator är jag tämligen arbetslös. En reparation tar minst en vecka, och därefter måste kanske programvaran läggas in på nytt. Ett nyinköp kostar mindre i tid, men här måste programvaran definitivt installeras, och det tar minst en vecka.

Kanske kunde man nu se det som att jag får en veckas längre semester, men dessvärre tror jag inte det blir på det viset. Min uppgift blir sannolikt att, efter arbetsgivarens beslut, tvingas jaga en sponsor för denna kostnad. Och det är ju knappast semester. Och under tiden som allt det här ska ske, så kommer mina arbetsuppdrag att växa på hög. Det blir nog en tuff start på hösten, är jag rädd för 😦

Rensa avloppen

dsc_0469

Nu har jag rensat de flesta avloppen i huset och det är förvånansvärt vad mycket skräp det samlas i alla handfat, dusch med mera i en fastighet. Jag vill väl inte påstå att det är det mest eftersökta jobbet att utföra, men det är trots allt nödvändigt för att ett hem ska fungera 🙂

Under arbetet slog det mig att egentligen är det samma sak med hela vårt samhälle. Ibland korkar det igen och då måste skiten rensas ut. Vår regering borde exempelvis bytas ut oftare och all skit rensas ut. Likaså de kommunala representanterna som väljs vart fjärde år. Dessa båda val skulle kunna ske genom personval, då blir ju risken för att skit fastnar mindre 🙂

När man tänker efter så har ju idrotten en slags rensning av proppar varje år. De lag som inte håller måttet förpassas nedåt i systemet, och till slut hamnar de allra längst ner i slammet om de inte håller tillräckligt hög kvalité 🙂

Dessutom så finns det mängder av chefer som borde avpolletteras när det bildas proppar i kedjan. Jag tänker då framför allt på småchefer som slickar uppåt och sparkar nedåt för att kunna hålla sig kvar i maktsfären. Här skulle det också kunna lösas genom val bland de anställda. Fast givetvis ska även arbetsgivaren ha rösträtt i det här fallet, det får ju inte bli anarki. Och någon jäkla ordning måste det ju vara 🙂

Om inte om fanns…

18765402

Mina barnbarn frågar mig ofta frågor som börjar på Om. Vad skulle du göra om… Vad skulle hända om… Tänk om du hade…

Jag tycker det är fascinerande frågor. Om saker och ting var si och så. Om inte det och det fanns. Om ditten och datten bara var möjligt.

Vi vuxna glömmer oftast bort att tänka fritt, vi har ett sinne som har satt spärrar för oss själva och våra möjligheter. Och dessvärre präglar vi barnen och pådyvlar dem vår verklighet, som om den skulle vara bättre än barnens fria sinne.

I barnen värld är allt möjligt, det finns ingenting som är ouppnåeligt och varje stund är en saga med ett lyckligt slut. Tänk om vi vuxna kunde ta efter och tro på livet och på oss själva för en enda kort liten stund. Jag är övertygad om att vi skulle bli betydligt lyckligare varelser då 🙂

Själv föddes jag med vad som människor brukar kalla dåliga förutsättningar, men jag har förverkligat de flesta av mina drömmar. Jag har förvisso inte kunnat bli astronaut, men jag har varit professionell fotbollsspelare utan hjälp av en agent eller storklubb, jag har jobbat i årtionden som journalist utan utbildning, jag har rest över nästan hela USA och levt i dess historia och jag har skrivit ett flertal böcker. Allt detta utan att egentligen ha haft yttre förutsättningar för det. Men jag är mycket ödmjuk och oändligt tacksam för att ha fötts med talangen till allt detta och jag är innerligt tacksam för att jag har lyssnat till barnet inom mig som hela tiden har sagt; du kan om du bara vill. Inget är omöjligt om du bara tror på dig själv och vågar leva ut drömmen du har 🙂

Många strängar på lyran

DeoR0gCXUAEq31i

Ibland pratar man om att folk har många strängar på sin lyra och det betyder väl ungefär att man har många kunskaper och många olika yrkesutövningar. Vad är det egentligen som driver människor till detta? För det är ju knappast ett tvång att ha denna kallelse. Varför fylla vardagen med mer än vad som behövs för det dagliga brödet?

Men så tittade jag på mig själv och insåg att jag nog var en sådan. Jag har i princip under hela mitt liv haft dubbla arbeten, jag har därtill ständigt skrivit prosa och poesi och jag vet inte någon människa som läser fler böcker än vad jag gör. Jag har dessutom alltid försökt att odla i min trädgård. Faktum är att jag sannolikt är den största blomsterproducenten i byn, detta till fromma för såväl det egna ögat som för områdets alla insekter. Jag är därtill tveklöst den störste producenten av vitlök i mitt närområde 🙂

Alla de här sakerna beror sannolikt på en kunskapstörst som är svår att släcka. Jag vill ständigt lära mig mer och jag vill lära mig nytt. Och om möjlighet finnes så vill jag praktiskt pröva och utöva min kunskap. Att göra rätt är ett godkänt examensbetyg och att göra fel är att korrigera inlärd kunskap. Och nya utmaningar står ständigt på tur.

Om jag därför tänker efter och summerar det hela så är jag sannolikt en av dessa människor som påstås ha många strängar på sin lyra. Men det är ju så som jag vill ha det och då är ju allt gott 🙂

Kunskap varje dag

geting_c3a4ter-bladlc3b6ss

Under gårdagen skulle jag vara en granne behjälplig med att kapa några torra grenar på ett plommonträd. Intentionen var synnerligen god, men så snart jag greppade tag i grenen för att såga av den, så svärmade trädet över av förbistrade getingar som ansåg att någon angrep deras intressesfär 😦

Och det gjorde jag ju på sätt och vis när jag undersökte trädet lite närmre. Det visade sig vara tämligen gott om bladlöss på trädets blad och en närmare studie av situationen lärde mig att getingar är väldigt förtjusta i denna ohyra. Getingar är ju som bekant rovdjur och bladlöss är en perfekt måltavla för dem. I alla fall så länge bladlössen inte utvecklats och fått vingar, därefter är de ju en rörlig måltavla och svårare att angripa.

Att lära sig något nytt varje dag har länge varit min devis. Och att myror brukar ”mjölka” bladlöss visste jag ju sedan länge. Men gårdagen tillförde mig kunskapen om förhållandet mellan getingar och bladlöss, och det är jag tacksam för. Att det sedan stör mig att jag inte kunde kapa de torra grenarna på plommonträdet, det är en helt annan historia 🙂

Jakt på förnyelse

vitt_matbord_med_ekskiva02__96474_zoom

Idag har varit en dag då jag besökt butiker för att finna ett vitt matbord till köket. Just nu är möblemanget brunt och det känns som om det är dags att byta ut det, även om det inte är direkt slitet. I grund och botten handlar det om att få ett komplement till den vita kökssoffa som pryder mitt kök. Och även om jag lever i IKEA-land så söker jag mig till andra varuhus, eller kanske ska jag säga just för att jag lever i IKEA-land. Jag har ”suttit av” femton år på möbeljätten och vet därför precis vad jag talar om. För vill jag ha kvalité på det jag köper, då är det inte IKEA jag vänder mig till 😦

På Bror Pehrssons möbler hittade jag bra stolar till ett bra pris. Lackytan var exempelvis tre gånger bättre än den som Älmhultsföretaget erbjuder på sina stolar. Detta trots att priset var i princip detsamma. Dessutom fanns det en viss snickarglädje i dessa stolar och de var inte strömlinjeformade, ritade av människor i brist på fantasi 🙂

Dessvärre var bordet inte den storlek som jag önskade och därför blev det ingen affär just idag, men jag har i alla fall hittat stolarna som jag vill ha. Jakten på ett nytt bord får helt enkelt fortsätta en annan dag 🙂