Att våren tycks ha anlänt har väl de flesta noterat vid det här laget. Den efterlängtade solen gör att vi alla tycks vakna upp ur en Törnrosaslummer och livsandarna får oss att dra på smilbanden åt alla och envar 😊

Och visst är det skönt att få känna värmen igen. Det var ju ett tag sedan senast och vårsolen är alltid efterlängtad. Men den skapar också bekymmer i dessa Coronatider. I alla fall hos de människor som inte bryr sig speciellt mycket om andra.

Att krissituationer tar fram det sämsta hos människan är ju vetenskapligt bevisat. Mänskligheten har ju haft fler kriser än den som vi går igenom just nu. Men samtidigt hade man väl hopats på att mänskligheten någonstans, någon gång, kunde lära av historien. Men så tycks inte vara fallet ☹

De inslag och rapporter som TV visar upp, är människor som i stora grupper samlas på kaféer och i parker över konungariket Sverige, inte minst i Stockholm. När de tillfrågas om de inte är rädda för smittan så skakar merparten bara på huvudet och hånler in i kameran. Vad leker de? Tuffingar? Hårdingar?

Vi borde vara tacksamma att vår regering inte gjort som merparten av Europa, isolera människor och införa utegångsförbud. Vi har fått frihet under ansvar, men uppenbarligen är väldigt många i Sverige inte axlade att bära det ansvaret. De vägrar ta ansvar, de vägrar att tänka på sin nästa, bara de får sin egen vilja igenom. Bara för sin egen vinning och sitt eget ego.

Det är smärtsamt att se hur ansvarslösa dessa människor är. De tänker inte på att de kan föra smittan vidare till nära och kära som är riskgrupper. De tänker inte på ambulans- och sjukvårdspersonal som jobbar och sliter i sitt anletes svett, med livet som insats, för oss alla i samhället. De tänker inte över huvud taget, de bryr sig inte om någon annan än sig själv.

De spelar schack med döden och inte bara med sitt eget liv som insats. De har även lagt övriga medborgares liv i spelpotten, enbart för sin egen vinnings skull, och därför är det lite svårt att glädjas åt vårsolen ☹